LITE OM MIG............

Den 7:e mars 2005 var en väldigt speciell dag för då föddes jag på kennel Balzac. Fader Ch Leyendas Spongebobsquarepants och Moder Ch Balzac Moster Gudrun.

Min matte hade inte alls tänkt sig en pojke och absolut inte en vit/fawn färgad. Men jag fick henne snabbt på andra tankar. Lilla, lilla jag var så rolig och självständig, som redan då vågade gå för mig själv och rulla en boll min dubbla storlek. Matte blev charmad, betagen och förälskad!

Långt senare skulle hon förstå att dessa egenskaper, som självständig och ”ensam är stark”, inte är helt fördelaktiga och kan resultera i diverse problem. Mer specifikt i mitt fall, en extrem jaktinstinkt som innebär att jag inte kan gå lös och bara släppas på väl utvalda platser med högt stängsel. En besvikelse för min matte som drömt om att kunna promenera med sin första egna hund lös i skogen. Men alla problem går att leva med och vi har funnit vår väg. Jag och min älskade matte vandrar tillsammans på livets krokiga väg, ett sammansvetsat litet team och vår kärlek till varandra blir starkare för varje år som går.

I livet med mig blir det aldrig långtråkigt. Man kan säga att det finns ett regelbundet inslag av action/drama! Ett litet urval på händelser kan låta så här: brutet ben i jakt efter hare, sprungit ifrån dagisfröken på Gärdet och hem till dagis på Valhallavägen, jagat skateboard åkare på t-bane perrongen, kastat mig i 0-gradigt vatten och simmat ut i jakten efter svanar, hoppat från stängslade fårhagar i jakt på det som lockar på andra sidan mm. Och matte’s reaktion till allt detta är allt som oftast en blandning av gråt, skratt och djup frustration. Men likväl som min matte är unik i sin person, så är även lilla jag det. Matte accepterar mig fullt ut som jag är och jag vet att hennes hjärta svämmar över av kärlek för mig.

Denna blogg är främst till för matte själv. En slags dagbok/dokumentation över vårt liv tillsammans och något som matte tror hon kommer ha stor glädje av långt i framtiden när jag springer fritt i hundhimmelen. Men om någon händelsevis tittar in här säger jag välkommen och enjoy :)

P.S det är på sin plats att påpeka att jag är bilingual och därför blir det en del ”swinglish” här på min blogg. Matte är ju född i lilla landet New Zealand ”down under”, där hon bott i olika omgångar i totalt ca 23 år. Men vi lever ju i en globaliserad värld så……..who cares, egentligen, att det blandas med språken lite hit och dit ;)

söndag 16 september 2012

Vaxholm dogwalk och träning Åkers kanal......


Jag och matte har haft en superhärlig helg som inkluderat allt som jag gillar:  på lördag först lite blomstersniffings i Ulriksdal, sedan lång skogspromenad med whippkompisar i Vaxholm & skön fika på Hembygdsgården......och söndag blev ju lite som "the icing on the cake"........för det blev träning på Åkers kanal, jag fick JAGA TRASA!!! :))


En perfekt start på helgen är att ta en morgonrepa ner till Ulriksdal så jag får min dos av blomstersniffings........

Nu har vi tagit oss till Vaxholm och påbörjat vår dogwalk i skogen. Vitesse matte Gunilla var genast på hugget med godisutdelning och det bjöds på grisöra. Perfekt att fylla på depåerna lite innan vår långa promenad :)
Halllåååå........du glömmer väl INTE att ge mig en bit!!!!

Vitesse & Baxter riskerar INTE att bli av med sina bitar och hoppar ut på fältet för att äta dem. Dom litar inte på mig för jag gjorde lite närmanden i hopp om att kanske få ännu en liten bit. Där på fältet gick dom säkra för jag satt ju fast i mitt koppel :(

Vitesse & jag har tagit oss upp på ett par höbalar. Däruppe var det "vacker tass" som gällde och korvbit i belöning.....men attans, jag tappade min bit!

Cesar hittde en pinne och den var han väldigt nöjd med

Här tar vi en liten paus på vår långa skogspromenad. Det var vackert vid sjön.........

Nu var det dags för utfodring igen :) Vitesse matte har ryggsäcken FULL av spännande
godsaker. Matte har ju jämt med sig korv........tycker hon kanske kunde variera sig lite, fast jag vill ju inte låta otacksam.......

Cesar. Matte tycker han är sååååå vacker med sina lite ljusare ögon. Hmmm.......kan nog hålla med om att han är bra snygg, fast han har ju INTE mina "charmiga" öron :)

Lilla Vitesse flyger och far som vinden.......fullt ös på henne och ut på fältet efter sin boll. Matte säger att jag också for fram än hit än dit när jag var unghund. Jag har glömt hur det var och nu som 7 1/2 åring går jag mest igång på WR, LC eller banträning. Annars kör jag mest mitt lunk och blomstersniffings. Fast man kan få igång mig,
det finns nämligen en magisk formel:   HÅLL I HUNDARNA!!!!


Åhhhh så skönt.....att få ligga på en filt i solen på Hembygdsgården's café.......
Vitesse ligger på min filt och jag på hennes. Jag är ju en sann gentleman och lät henne få min filt som är mycket större än hennes.

Finaste Poppy, som ligger och vilar i skuggan under bordet

Vädret var magiskt och det var tur att vi åkte hit för det var sista helgen som Hembygdsgården hade öppet för dom stänger nu för vintern.

Zzzzzz.........jösses så pömsig jag är, varit igång sedan 09.30 imorse och nu är klockan efter 15.00. Jag ligger i baksätet i bilen och är på väg hem. Vilken underbar dag vi haft :))

Nu är det söndag och jag är på Åkers kanal för att springa varv (440 meter) på fasta haren. Här är jag med whippkompisarna Bello, Dafne och Gaia. Taggade till max!

Bello - vad snygg han är!

YES..... väldigt snart är det min tur. Bello står på tur och sen ska jag in på banan......


Katja håller mig i ett järngrepp.....vilken sekund som helst kommer trasan svischande.
Jag kan höra den och är sååååå redo!!!!

Pust och stön........440 meter i sand är tungt, nu snart i mål.........

Så här ser jag ser ut så fort jag kommer till Åkers kanal. Adrenalinpåslaget kommer omedelbart och jag är så galet taggad. Matte tycker det är jobbigt och blir nästan lite orolig. Hon tycker stressnivån blir för hög.

Och när jag får på munkorgen blir det ännu mer adrenalin och jag drar nästan omkull matte i min iver att komma ut på banan!

..........och så här ser jag ut efter avklarat varv. Min tunga blir imponerande lång och hela jag vibrerar och ögonen bedjar till Matte: SNÄLLA, SNÄLLA.........bara en gång till!!!! Men Matte sätter gränserna och vet mitt bästa att nu är det nog för idag. Vi värmer ner med en kort promenad och åker sen hem men det är först när vi nästan är hemma som jag äntligen lugnat ner mig.


2 kommentarer:

  1. Å vad Poppy önskar att hon kunde varit med och sprungit! Tack för en trevlig promenad!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv! Vi saknade dig & Poppy idag. Får satsa på nästa unghundsträning i oktober. Hoppas vi ses på lördag för WR träningen :)

      Radera